Svarta hål
Svarta hål
Molnen är svarta
Himmlen är blå
Trasslig och otvättad
I komplicerande stunder
Döljer jag det
En syra som förtär
Inifrån och ut mot huden
Det mörknar
Men det är inte jag
För jag har lärt mig
Plågandes med hjälplös blick
Tiggandes
Varför?
Är jag straffad
Vad har jag gjort
Och varför det här och nu
Osmidig
Stickande vas
Förtärandes
Jag skrattar
Håller med
Skrattet vrider sig i strupen
Falskt och rispande
Låt detta bli en läxa
Jag skall aldrig mera kasta mig
Mot det jag trodde var rätt
Skriven av: Mig
Molnen är svarta
Himmlen är blå
Trasslig och otvättad
I komplicerande stunder
Döljer jag det
En syra som förtär
Inifrån och ut mot huden
Det mörknar
Men det är inte jag
För jag har lärt mig
Plågandes med hjälplös blick
Tiggandes
Varför?
Är jag straffad
Vad har jag gjort
Och varför det här och nu
Osmidig
Stickande vas
Förtärandes
Jag skrattar
Håller med
Skrattet vrider sig i strupen
Falskt och rispande
Låt detta bli en läxa
Jag skall aldrig mera kasta mig
Mot det jag trodde var rätt
Skriven av: Mig
Kommentarer
Trackback